Igår hade jag äran att bli invald i SOS-Barnbyars styrelse efter ett år som adjungerad styrelseledamot!
Jag kommer själv ihåg hur det kändes när mamma som är utbildad arkitekt flydde hit till Sverige från Iran och inte fick några jobb. Vi hade turen att få stanna i Sverige, ha mat och tak över huvudet men det fanns inget socialt kontaktnät eller pengar.
Enda sedan jag var 6 år kämpade jag på olika sätt för att bli en del av samhället och sluta känna mig utanför. Det började med att jag sålde kladdkaka som mamma hade bakat och efter ett tag så utvecklades min ”entreprenöriella ådra” och jag började sjukanmäla mig i skolan för att kunna ha olika intressanta praktikplatser under skoltiden samtidigt som jag pluggande på kvällarna istället. Det perfekta sättet för att få nätverket jag saknade.
Allt hårt arbete har nu lönat sig för mig och jag är övertygad om att det kan göra det för andra som har det som jag hade det då eller jobbigare. Jag vet att det är möjligt att göra samma klassresa som jag har haft möjlighet att göra men det har krävts hårt arbete. Jag fick många nej innan det blev något ja.
Världen är väldigt orättvis och därför är det så bra att SOS-Barnbyar finns och ger hopp och redskap till människor som behöver det. Och jag är så glad över att få vara en del av organisationen och få lära mig mer om barnrättsfrågor. Särskilt tack till Michael Karlsson (ordförande) och Catharina Gehrke (generalsekreterare) för förtroendet.
